När man skulle införa IPRED var ett av motargumenten att det kunde leda till samma situation som Danmark, där bolagen skickat ut hotbrev till bla. barnfamiljer. Man har fått en chans att betala en viss summa för att på så sätt slippa rättegång.

Här hemma i Sverige ansågs den kritiken vara överdriven, det skulle minsann inte alls bli så.

Nu har det hänt.

Flera torrent-siter har efter TPB-domen fått just hotbrev med krav på stängning...

Som om det inte räckte med dessa mail, som faktiskt skickats på fullaste allvar, så finns uppgifter om att det för några veckkor sen cirkulerade faska hotbrev som verkar komma från Antipiratbyrån, men de är som sagt falska.

Sammanfattningsvis, får man säga "vad var det vi sa..."?

Som bekant lämnades det första informationsföreläggandet enligt IPRED in redan samma dag som lagen började gälla, ett antal bokförlag som ville ha ut uppgifter bakom ett IP-nummer hos operatören ePhone.

Nu har ePhone svarat på informationsföreläggandet, och tagit ställning MOT detta. Man blir så glad över att det finns folk som fortfarande bryr sig. I Sydsvenskan kan man läsa att Ephone anser att IPRED strider mot mänskliga rättigheter.

Läs även pressmeddelandet från ePhone!

Det här är kärlek.

Fobi (av grek. φόβος, fobos, "fruktan"), en irrationell, ihållande rädsla för särskilda situationer, objekt, aktiviteter, eller personer. Det vanligaste symptomet för denna rubbning är den orimliga viljan att undvika fruktade saker. När rädslan är bortom ens kontroll, eller om rädslan inkräktar på det dagliga livet, kan en diagnos under en av ångeststörningarna göras.*

Jag har egentligen två fobier, det ena är mitt problem med telefoner. Eller snarare att ringa från dom. Dett problem dök upp redan i tonåren, och har bitit sig fast sen dess. Vad jag inte fattar är varför detta så sällan tas på allvar i min omedelbara omgivning? "Det är bara att träna så blir det bra..."
Träna? Vad tror folk att jag har gjort de senaste åren? Men jag har fortfarande ett bestående problem, även om det sällan leder till panikångest och andningssvårigheter längre, så är det osäkert om det kommer bli mycket bättre än vad det är nu. Jag blir fortfarande illamående varje gång jag behöver ringa någon jag inte är van att prata i telefon med, observera - det räcker inte att jag känner personen i fråga, jag måste vara van vid samtalen.

Till exempel drar jag mig till och med för att ringa min familj när jag inte har ett viktigt ärende, jag ringer i princip aldrig bara för att fråga hur det är...

Min andra fobi är av något nyare datum; Social fobi. Jag har väldigt svårt med andra människor nu för tiden, vilket det dock inte är fullt så konstigt att folk inte förstår. Jag var jättesocial förr, och mycket av det sitter kvar när jag väl kommer igång i att kommunicera med folk. Så jag förstår att det är svårbegripligt att inse mina problem där.
Men i själva verket är kontakten med andra människor väldigt problematisk, och jag trivs bäst ensam - därför att jag inte behöver tänka på alla konstiga saker som dyker upp i mitt huvud i kontakten med andra människor. Det som är svårast är att inleda en kontakt, om jag inte har någon med mig jag redan litar någorlunda på som kan, så att säga, "sparka på mig"...

Väldigt få personer accepterar det här hos mig, antagligen för att dom inte vet vad en fobi är. "en irrationell, ihållande rädsla"... Man kan inte använda logik på irrationellla rädslor. Man får vackert acceptera att det här är jag.

Det blir ju jag tvungen att göra...

Suger just idag, dock. Jag vill gå på piratfika, träffa andra pirater och engagera mig mer än att bara skriva på den här bloggen som ingen läser (okej, ingen är att ta i, jag har i genomsnitt 5-8 läsare/dag). Men jag vet inte om det blir av, för klumpen i magen växer redan vid tanken på folk jag inte känner... =/


*. Källa: Wikipedia: Fobi

Ja, jag önskar faktiskt att jag kunde bli mer förvånad över det här, men jag är en bitter cyniker.

Nu på morgonen fick jag höra talas om att domaren i the spectrial kan ha varit jävig, detta enligt P3 Nyheter som gjort en granskning och hittat kopplingar mellan domare Thomas Norström och målsägarsidan. Advokat Peter Althin kräver ny rättegång, och konstaterar att han är mycket förvånad över att domaren försatt sig i den här situationen.

Fler artiklar om saken: SvD, IDG, Dagens Industri, SVT's Rapport, Aftonbladet, Dagens Nyheter.

Uppdatering:

Henrik Alexandersson, HAX, har kommenterat saken på sin blogg.

Rick Falkvinge (PP) skriver Korruption och förbannad rättsröta och Piratpartiet har även skickat ut ett Pressmeddelande.

Jag läste nyss hos Anna Troberg att Unni Drougge släppt sitt senaste alster "Boven i mitt drama kallas kärlek" som ljudbok på The Pirate Bay. Way to go, Unni, helt rätt!

I kommentarerna hos Anna hittade jag även en väldigt intressant sak, en länk till en artikel om det Kanadensiska bandet Metric, som bestämt sig för att släppa en skiva utan skivbolag - Och gjort en mkt bra affär på köpet!

Det här är definitivt solskenshistorier i dessa tider.

En av de bloggar jag läser regelbundet är Alliansfritt Sverige, och dom har ett intressant inlägg om de konservativas fokus, som när det kniper gärna skiftas till att handla om invandrare och ungdomsbrottslighet.
Inlägget är även illustrerat med ett YouTube-klipp med Rowan Atkinson som är väldigt skoj, och klockrent i den här situationen. Seså, klicka på ovanstående länk och läs!

Jag var på radio igår minsann. =)

Programmet Studio Ett, Sveriges Radio P1 sände ett reportage om mitt jobb, vi har ju startat ett socialt arbetskooperativ för långtidsarbetslösa mitt i rasande kris och lågkonjunktur, vilket en reporter vid namn Lars Ekelöf tydligen blev lite nyfiken på.

I reportaget framträder (förutom jag själv) våran ordförande Maria, Rolf som också sitter med i styrelsen samt en av våra handledare på EVA-Projektet, Kjell.

Jag (mfl.) häpnade rejält över hur attans vuxen jag låter... Ofattbart.

...min ena bror kommenterade det hela med följande;

Nice going Freja, du vet. När man inte ser ditt busiga/skyldiga ansikte så hör man att din röst är väldigt vuxen. Du kanske ska ha någon sorts påse på huvet när du vill bli tagen på allvar ;-).

Syskonkärlek, får man hoppas... =)

Klippet finns iaf att lyssna på streamat från SR i ytterligare 29 dagar!

Lyssnar på P1, Studio Ett, just nu är det ett inslag om "sjukskrivningsupproret", och plötsligt hör jag något som borde fått mina öron att trilla av...

Jag citerar, Socialförsäkringsminister, Cristina Husmark Pehrsson:

Det finns inget som heter sjukintyg. Det handlar om ett underlag för att göra en bedömning.

Alltså, va? Sen när då? (enligt henne hade aldrig funnits något som heter sjukintyg) Men har jag missat något här? Varför har jag då genom åren blivit ombedd av både Arbetsförmedling och Socialtjänst att inkomma med sjukintyg?

Det handlar ju om myndigheter, så dom boorde rimligtvis i så fall vara medvetna om att "det inte finns något som heter sjukintyg". Eller?

Fick ett ryck och tänkte jag skulle söka lite info om EU-valet, hur det går till med röstandet och grejjer - funkar det likadant som de "vanliga" valen? Kommer det röstkort och info om vallokal hem i brevlådan eller?

Det enda jag hittade var artiklar där man bla. konstaterar att svenskarna har Dålig kunskap om EU-val. Och det är EU-kommissionens egen undersökning som konstaterar detta. Men har det gjort något åt det, är frågan?
Nej, tydligen inte. Trots att texten på sidan jag hänvisar till är publicerad 29 / 09 / 2008, så har tydligen inget hänt.

På Europaparlamentets egen sida står visserligen att det är viktigt och rösta och endel argument för detta, men ingen reell info om hur man går till väga. Visst, om röstsedel och info om lokal dimper ner i brevlådan så löser det väl kanske vissa problem informationsmässigt sett. Om man redan har bestämt sig för att rösta dvs.

Om jag inte varit så pass intresserad så hade jag ju inte sökt efter sidan, och antagligen helt missat den lilla EU-valsrelaterade info som finns, eftersom det inte är det lättaste att hitta.

Eftersom det mesta, som sagt, man hittar är kritik om hur dålig koll vi har, men ingen lösning på problemet.

Tydligen har uppdateringen mot http://live.piratpartiet.se/ inte funkat som det ska på min dator sen någon gång igår, det är nämligen oftast den jag förlitar mig på när det gäller uppdateringar i Piratvärlden...

Och jag har helt missat massor med fantastiska saker som hänt!!!

Okej, jag visste att vi gått om FP i medlemsantal, och låg någonstans runt 23.000 sist jag kollade, men nu läser jag hos Calandrella att vi även gått om KD och har över 28.000 medlemmar!!! det är en fördubbling sen domen kom, om jag inte minns fel hade vi runt 14.000 innan domen föll. =) =) =)

Jag menar, Wow! Sanslöst. Underbart. Fantastiskt. Brilljant.

Piratpartiets medlemsstatistik finns här, och enligt den har vi i skrivande stund 31.326 medlemmar.

Revolutionen är nära förestående, huka er politiker och bäva inför folket... Eller något i den stilen... =)
Nej, men seriöst. Det här är helt enkelt enastående. Vi har verkligen en chans att påverka, och det är en fantastisk känsla! För en gångs skull har vi kunnat enas kring en gemensam sak och kämpa mot ett mål tillsammans!

Vi får inte kasta bort den här chansen.

Rösta Pirat i EU-valet, visa att internet tillhör oss!

Det här är vad dom gör med vårat internet, dom vill lägga filter på material så att man inte kan komma åt vad som helst, men dom missar hur fel det kan bli. Idag sökte jag exempelvis efter ett specialavsnitt av Doctor Who som heter 'Children In Need', speciellt producerat för en gala med syfte att samla in pengar till behövande barn.

Svaret jag fick när jag väl hittat en sida som innehöll torrenten var att innehållet var blockerat, pga. ett ord i URLen; Children.


Alltså, för att citera den gode doktorn; What ??!

Man kan väl inte blockera och censurera ord på det sättet? Eller kan dom? Tydligen. Men det är absurdt.
Det är ju ett ord som kan användas i så många olika sammanhang, i just det här avseendet två olika, men inget av de sammanhangen är kopplat till - Jepp, rätt gisat, barnporr.
Självklart är det därför dom blockerat ordet, det fattar jag också. Men det är fortfarande absurdt. Galen censur.

Tror man på fullaste allvar att äcklena lägger upp sina grejjer på såna här vanliga siter? Där vem som helst kan hitta materialet och i förlängningen kanske leta reda på de som är ansvariga för uppladdningen...? I think not.
Såna där är ljusskygga, och vi andra vanliga på nätet gillar inte dom, så som gör bäst i att hålla sig borta. Deras material brukar inte finnas på våra siter - annat än i undantagsfall, och i de lägena är det ändå fel att censurera bort ord som tusentals människor dagligen använder i vanligt språkbruk.

Låt nätet vara fritt!

Bah! Lite kul ska man ha när katten är knäpp.

Hon är i fullt jävla löp nu, minsta kissen Sotis, & jag hatar henne innerligt..

Men om jag nu ska stå ut med att hon ylar dygnet runt (gärna när jag ska sova, förstås) så får hon stå ut med att jag jävlas tillbaka. Jag spelade in hennes ylande på datorn, och så fort hon sätter igång och låter så drar jag på ljudfilen!

Mer konfunderad blick får man leta efter. =) =) =)

Imorgon kommer domen i The Pirate Bay-målet. Spectrial...

Jag är sjukt otålig, måste jag säga, jag är så hemskt nyfiken... Tyvärr lär inte domslutet betyda någonting, det kommer överklagas oberoende av utfallet. Men jag är sjukt nyfiken ändå!

För övrigt;
Jag har satt upp ett Ipredia-nätverk hemma i Varberga, Örebro. Det går inte supersnabbt tyvärr, linan är egentligen 100/100Mbit, men jag behöver en bättre router för jag kommer inte i närheten av dom hastigheterna ens när jag sitter ensam på det, men men... Det kommer. Huvudsaken är att det är på plats - hastigheten får komma senare.

Inte alla stora kreatörer är rädda för kopiering, ett bra exempel på någon som förstår är Gabrielle Bonheur "Coco" Chanel (19 August 1883 – 10 January 1971), som i ett filmklipp förklarar sin syn på saken; (Språk: Franska)



Här är även en översättning till engelska som jag hittade men jag vet inte hur bra den är eftersom jag själv inte pratar franska... (Den är gjorde av en användare på YouTube som kallar sig Ceska31)


J: A definition of elegance?

Coco: Pardon?

J: A definition for elegance?

Coco: Definition for elegance... Oh that's difficult, you ask difficult questions. It's a rather difficult question. What is elegance? Many things... It involves a lot of things. Well, I would say to you that, I can only say what I keep saying -that's for me is a fact, not everybody understands my point- I find that women are always too dressed (nt: they're trying too hard) and never elegant enough

J: Mademoiselle, the dresses you have created last year have been imitated, copied in the whole world, almost all the world manufacturers have reproduced your designs in thousands, the Chanel style has gone down the streets, are you satisfied with it?

Coco: Aaaah I'm delighted! Obviously this is what I've looked for, this was my goal. To create a style, because there was no longer a style -in my opinion- There's no style in France. There's a style in a nation when people in the street dress like you and I think I have achieved this. But I don't believe in copying, I believe in imitation. It's already something to have achieved imitation.

Coco: It's quite important. It's even what's the most important. Copying is a very difficult thing that no longer exists. You know, little dress makers were sued, things that were nonexistent being defended because what always seemed to me the most ridiculous...what I find the most ridiculous is to defend Fashion. You can't defend a trend, why defend a trend? A trend is not a trend if nobody ever sees it, you see what I mean?

Coco: So there are a lot of stories that are being told -anyway I'm not up to date with it- You didn't ask me this question but I'm telling you: One of the problems, not mine but of the Haute-Couture's. It's the insane fright of the copy. While on the other hand for me, copy equals success. There's no success without copy and without imitation, it doesn't exist. Voila!


(Min snedstil / fetstil)

...hon har ju så rätt. Som kreatör borde man vilja bli kopierad för det betyder att det man gjort är något som är bra... Det är äkta framgång! =)

Sista tiden har jag mer och mer kännt mig som ett emotionellt streck...

Jag vet inte riktigt vad det kan bero på. Det är alltså inte så att jag mår dåligt eller så, tror jag. Jag mår helt enkelt inte särskillt mkt över huvud taget. Tror jag. Jag har alltid har svallande känslor som inte gått att kontrollera, och det har varit sjukt jobbigt... En av (de många) anledningarna till mitt missbruk, skulle jag vilja hävda, eftersom jag hade en viss kontroll över mitt inre.

Jag har även en diagnos som sattes för runt ett år sen som hävdar att jag har en emotionellt instabil personlighetsstörning, borderline som vissa säger... En diagnos jag aldrig riktigt förstod mig på och som i min ringa mening är tvivelaktig, eftersom man inte gjorde någon seriös utredning när den sattes - dock har jag ibland tänkt att den kunde förklara en del av problemen jag haft.

Men den förklarar inte det som händer med mig nu.

Jag känner mig liksom... Likgiltig. I massor med avseenden. Jag är inte särskillt glad, men inte heller nere & deppig. Det kvittar liksom, allt kvittar. Kärlek är ett mycket bra exempel på en känsla jag haft väldigt svårt att hantera, åt alla håll. Jag blev alltid oändligt kär förr, det sa bara pang och var intensivt som fan... Men om det inte lett någonstans inom ett par veckor så svalnade jag och hittade någon annan att bli våldsamt förälskad i. Och besvikelser på det området var oerhört smärtsamma, som om själen skulle gå mitt itu. & jag grät ofta.

Nu umgås jag frekvent med någon i vars sällskap jag oftast trivs, men i ärlighetens namn känner jag inget. Inget alls. Det kan kvitta... Jag saknar inte när han är borta, jag blir inte extra upprymd när vi ska ses...
Det här är naturligtvis jobbigt och ingen hållbar situation, vad ska jag säga? Jag kan inte besvara hans uppvaktande ord, inte ärligt... För jag är som ett streck.

Jag blir arg ibland, men det är ytterst sällan nu för tiden...
Sammanfaller i princip alltid med "den tiden i månaden", så jag vet inte om det ska räknas.

Har jag blivit avtrubbad, eller vad är det frågan om?

Frågan är dock om inte det här är lite prakktiskt i vissa avseenden...
Men det kan ju inte vara normalt, eller? Är det det?

Jag har knappt tänkt på det på hela dagen, men det slog mig nyss...

Fan, jag firar ju idag. 18 månader. 1½ år sen sista pannan!
Alltså. Wow. Man kan inte sätta sig in i den här känslan, jag trodde nog aldrig på allvar att jag skulle ta mig dit jag är idag... Och om jag lyckades göra det kunde jag aldrig föreställa mig att jag skulle vara rätt nöjd med det.

Bekanta till mig har kallat det "vita knogarnas nykterhet", typ när man håller sig i skinnet bara på pin kiv men egentligen mer eller mindre hatar varje minut av det.

Det hade jag, hela första året.

Jag var ren, men jag mådde skit och hatade tillvaron, hatade mig själv. Hatade alla som sa åt mig att jag inte fick knarka. Hatade mig själv ännu mer för att jag bara ville knarka. Men inte fick. Inte kunde.

Jag har fortfarande såna dagar så klart, när allt bara är skit och jag bara vill försvinna in i den galenskap som mitt missbruk bestod av. Försvinna till tryggheten i en sjuk värld jag känner utan och innan. För det finns en sjuk jävla trygghet att bara veta det faktum att vad man än gör så har det redan gått åt helvete och man kan inte förändra det, och därför behöver man inte oroa sig...

Nu oroar jag mig för allt, för jag vet aldrig om det kommer gå bra eller dåligt.
Men jag härdar ut, för äntligen får jag något tillbaka. Det går bra ibland. Oftare & oftare till och med.

Så det är överlag bättre nu, mitt liv. Det är det faktiskt.

Klart jag problem, rätt många, en del som finns kvar sen innan jag började missbruka - som jag kanske kan få hjälp med framöver. En del problem som är orsakade av mitt missbruk, och det enda jag kan göra är att vänta ut dom, se om de går över. Eller fixa dom. Eller anpassa mig.

Men idag när folk frågar mig hur jag mår kan jag emellanåt faktiskt svara:
Bra! & dessutom mena det jag säger. Det är ganska häftigt...

Bloggen Alliansfritt Sverige har utöktat sina politiska agenda och skriver nu mera även om mode, och det senaste tillskottet av rapporterade fashion disasters är vår finansminister Anders Borg, som nog borde tänka igenom frisyr och klädval.

Även om han skulle se riktigt rolig ut i den där mustaschen!

Dessutom har dom uppmärksammat Piratpartiets Partiledare Rick Falkvinge, och EU-kandidat Christian Engström, i sina snygga lila tröjor. Jag kan inte göra mer än att hålla med: FTW!