Först ett litet klargörande för dom som inte redan vet;

Piratpartiet är ett parti som spänner över de politiska blocken, dvs vi samlar människor som i vanliga fall ställer sig både vänster, höger och mitten, för att det finns ett gemensamt mål som just nu är viktigare än allt annat.

Personligen är jag annars väldigt vänstervriden, ända sedan barnsben. I början av tonåren var jag dels aktiv för div. organisationer, samt under en period lite lätt extremistisk. Det är jag dock inte längre, under första delen av mitt vuxna liv röstade jag på Vänsterpartiet. Efter att Piratpartiet bildades har jag istället valt att lägga min röst på dom.

Men jag är fortfarande Vänster.

Och bland annat därför blir jag nu jublande glad när jag läser vad Erik Josefsson(v) skriver på sin blogg! Det bästa av två världar, skulle man kunna säga. Vänsterpartiets EU-parlamentariker Eva-Britt Svensson lade fram ett förslag om "krav på öppenhet kring ACTA-avtalet" inför Europaparlamentet, som röstade om saken - Och förslaget gick igenom.
Detta får mitt pirathjärta att slå några extra slag.

Jag är så jävla trött. Jämt.

Konstigt det där...

Under långt tid levde jag efter devisen; "sova kan man göra när man dör", men allt är annorlunda nu.
Jag är ju så jävla rastlös jämt, och stressad. & alltid, alltid trött.
Jag hade liksom nästan hittat ett läge där jag kunde fungera trots de här komplikationerna i min personlighet, men jag har tappat bort det läget igen. För att hamna där behöver jag tid, massor med tid, för mig själv. Så att jag kan spendera den på mina vilkor, jobba när jag kan och sova / vila när jag behöver... Det är det enda sättet att hantera problemen, annars klättrar jag på väggarna och rasar ihop, går sönder.

Jag måste hitta tillbaka, men då måste jag dra ner på de saker som distraherar mig, och det kommer inte bli lätt. Jag misstänker att föremålet för mitt dilemma inte kommer förstå, tyvärr...

& jag kan inte ju inte prata om saken, för jag vet inte vad jag ska säga.
I värsta fall kommer jag till slut på ett utbrott och häva ur mig allt på en gång, men det är inte ett särskillt bra sätt att kommunicera, det är jobbigt för alla inblandade. Men det är bara då som det verkar sjunka in...

Anyway, varit uppe sen kl. 05.00 och på väg till Ringshyttan igen!
Läkarkonsultation & datasupport, & sen arbeta med EVA-projektets website ikväll!

Snart får vi inte använda vanliga glödlampor mer.
Huvudorsaken sägs vara den stora energiåtgången som inte är särskillt effektiv, och i längden påverkar koldioxidutsläppen negativt. Man har därför bestämt att den inte är miljövänlig...
Glödlampan ska istället ersättas av lågenergilampor, halogenlampor & LED-lampor.

Jag vet inte om lågenergilampor egentligen är ett särskilt smart drag.
Det magiska ordet här är tungmetaller!
Dagens vanliga glödlampor innehåller visserligen (en liten mängd) bly, vilket gör att dom måste sorteras och tas om hand därefter - så dom är ju inte miljövänliga, så långt stämmer ju allt.
Men, lågenergilamporna innehåller kvicksilver! Något som är så giftigt både för oss människor och naturen i övrigt att vi har förbjudit termometrarna innehållandes just den substansen. Alltså är dom inte mkt bättre dom...

Ändå är det dom lamporna som man talar om ska ta över efter glödlampan.
Som vanligt försöker man lösa ett problem & skapar därmed ett annat...

Om man ska ta bort glödlampan med miljön i åtanke så måste man ju trycka mer på de alternativ som finns som är mer miljövänliga. Som halogenlampor som inte innehåller varken bly eller kvicksilver. Eller LED-lampor.

Jag har inte skrivit så mkt personligt på ett tag, mest om saker runt omkring som har engagerat mig sista tiden (som the #spectrial, bla.), så jag tänkte skriva lite om vad som pågår i min faktiska närhet & vardag.

Det är mkt nu.
Nästan lite för mkt...

För dom som inte känner till det så jobbar jag på ett ställe som heter EVA-projektet, det är iaf ett typ "jobb", jag har för tillfället ansvaret för att bygga en website åt dom/oss, merparten av det jobbet gör jag hemifrån vilket passar mig perfekt för att jag har större inflytande över hur jag disponerar tiden, och vilka tider jag väljer att jobba. Sen kommer jag dit och visar upp mina framsteg emellanåt.
Nu är det snart dags att lansera siten dessutom, för det har reggats domän och utrymme, så det är bara lite småsaker att fixa innan den är redo att möta omvärlden!

Oh, ja. Jag har dessutom kodat om nästan hela siten senaste veckan. Typiskt mig... =)
Perfektionist ut i fingerspetsarna, för jag tror inte att mina ändringar ens egentligen påverkar funktionaliteten på siten, och knappt designen heller (bara lite...), jag tyckte bara att allt behövde skrivas på ett annat sätt... =p

Ja, i övrigt så håller vi på att dra igång ett kooperativ, vilket jag inte tänker gå in på närmre, allt jag tänker tala om är att det iaf ska bli ett riktigt arbete av mitt typ "jobb"...

& dessutom har jag fått förtroendet att leda en liten kurs i att göra hemsidor på Fontänhuset: Örebro (2h / vecka, á 6ggr), vilket är jättehäftigt att få göra! Attans läskigt eftersom jag håller på att lära ut ett program som jag själv väldigt nyligen kommit i kontakt med (jag använder själv inte WYSIWYG-editorer, jag skriver själv min kod, html/css...) vilket gör det till en utmaning. Jag har ju aldrig gjort något liknande förr, och jag och min "bästa kompis"; social fobi, försöker annars hålla oss ifrån allt vad rampljus heter... Läskigt som sagt, men jättekul. =)

& dessutom kommer ju Patrik hit varje helg.

Så, det är som sagt väldigt mkt nu.
Jag är inte riktigt van vid att vara så här uppbokad, och jag börjar känna av sviterna...
Jag har varit orolig de senaste veckorna, den där sortens orolighet som är svårt att sätta fingret på med likväl finns den där... Stressad och rastlös, ganska lättirriterad. & jättetrött, egentligen varje dag, men fredagarna är värst... Jag vill bara lägga mig och sova/slöa bort helgen i lugn och ro.
Men det kan jag ju oftast inte göra, för då har jag ju som sagt besök, och då måste man ju ta del av det... Det ska göras massa saker, det ska åkas iväg och handla, det ska umgås...
Så när måndagen kommer jag fortfarande trött. & stressad för att jag helst skulle velat jobba mer under helgen, på saker som jag helt enkelt inte orkat jobba klart med under veckorna. Det börjar om...

Som jag skrev i början av inlägget; Nu vet jag vad det är... Det är Flykten.
Det är min rastlöshet, det är nämligen så jag reagerar varje gång saker börjar stapla sig runt omkring mig och verkligheten blir för mkt att hantera. Jag flyr...
Det börjar med en allmän känsla av att sitta fast, vara instängd, inrutad... Väldigt subtilt, man märker det knappt själv först, förns känslan är fast rotad, då undrar man "när dök det här upp?", sen kommer det dåliga humöret, oron, stressen, uppgivenheten, och slutligen tomheten.
Jag befinner mig nog fortfarande i stress och oros-stadiet just nu, och humöret är inte att leka med... Men jag känner uppgivenheten runt hörnet...

Jag vet ju att jag funkar så här, men pusselbitarna föll inte på plats förns nu. Jag var nämligen på blixt-visit i Sthlm igår, jag var ändå i krokarna av Södertälje så jag svängde förbi en gammal kär vän & vapendragare... Hemskt trevligt och välbehövligt, måste jag säga! Hans 4-åring kastade sig om halsen på mig när vi hämtade henne på dagis... =D Kärlek!
På väg hem slog det mig plötsligt, att det var inte alls särskillt skönt att komma hem till stan igen, jag behövde mer av att "vara borta"... & jag har saknat att kunna sticka iväg spontant ett bra tag.

I veckorna måste jag anpassa mig till mitt arbete, och helgerna går åt till Patrik.
Det känns som om jag sitter fast i rutiner & mönster som inte är mina egna. Jag behöver mycket mer tid för mig själv än jag har nu, samtidigt har jag aldrig tid att träffa mina vänner...
Mitt liv är jobbet & killen, & det är verkligen inte JAG att leva så...
Jag behöver mer (& samtidigt mindre) för att funka, och känna livskvalitet.

Så vad gör jag åt det här? Jag gillar mitt jobb, men om jag tar ut mig för mkt nu så kommer jag att krasha, och det har jag inte "råd" med, för gör jag det blir det med all säkerhet riksknas.& jag gillar ju Patrik. Såklart. Men jag försvinner liksom i processen, det finns ingen plats för mig & tiden räcker aldrig till...

Åtgärd nr.1 är iaf planerad, så fort jag är klar med kursen så ska jag ha en veckas semester, från allt & alla. JAG SKA VARA HELT JÄVLA ENSAM I 7 DAGAR & JAG TÄNKER INTE ENS SVARA I TELEFON!

& det ska bli så skönt...
Jag tänker också börja ta mig tid att resa (jag har ju faktiskt råd nu för tiden) mer till min familj och mina vänner uppe i Sthlm. Men det är liksom inte så enkelt som det låter att få ihop det här... Jag har tagit på mig ansvar jag måste uppfylla, iom. mitt arbete. & jag vet inte hur jag ska hantera det här med pojk-frågan... Våra behov är totalt olika, men jag vill inte att han ska känna sig undanskuffad... =/
Relationsbiten är inte min grej...

Fan, det blev ett långt inlägg, längre än jag tänkt mig.
Dags att jobba lite, tror jag!!

& så var det slut på rättegångs-spektaklet för den här gången.
Domen meddelas av tingsrätten den 17 April, kl. 11.00, är det sagt...

Väntar med spänning...

Dagens pläderingar har varit både intressanta och roliga att lyssna till. Försvarets representanter är här & nu, de argumenterar realistiskt utefter hur lagen faktiskt ser ut & tillämpas i Sverige.
Åklagaren och målägarsidan har mest gjort bort sig, tycker jag; framfört önskemål om hur det borde de ut samt gnällt om förlorade inkomster... Vilket dom fatalt misslyckats med att bevisa.
Dessutom verkar dom ha missat sina geografilektioner, för dom har hanterat saken utifrån ett något Amerikanskt perspektiv, och Svenska rättsväsendet fungerar inte så...

Man försöker inte miskreditera och förlöjliga expertvittnen här. Det hela är pinsamt!

Något jag dessutom inte kan förstå är att man tillåter skärmdumpar som bevisning, var finns rättsäkerheten i det? En skärmdump är ju bara en bild, en kopia på det man för tillfället ser på skärmen. & det man ser på skärmen kan manipuleras precis hur som helst.
Om jag tex. vill ha en bild som visar en specifik sida så kan jag skapa den sidan själv, utefter hur jag vill att den ska se ut, tex. få den att se ut exakt som någon annan sida som faktiskt finns... Och när man sen gör den här skärmdumpen blir man av med bevisen för att sidan är gjord av mig (dvs, man kan inte kolla hur jag skrivit koden för att avgöra om sidan är autentisk eller ej...) för det enda som finns är en bild.

Okej, visst. Konspiratoriskt, jag låter kanske lite paranoid... (Ja, jag tror inte att det är så i TPB-fallet, men principen...) Faktum är att det kan gå till ungefär så, det är sjukt enkelt att förfalska och borde inte få användas som bevis i en rättegång.

Inte i någon rättegång. Över. Huvud. Taget.

Jag har tänkt ändra på designen på bloggen hur länge som helst, hur den har sett ut har varit resultatet av att småfippla trött med befintliga mallar och en stor skopa slöhet som gjort att jag inte orkat göra ngt åt det...

Jag är iaf sjukt missnöjd med hur den ser ut nu, och jag har bestämt att det ska göras något åt det! Grejjen är den, att jag fortfarande är rätt slö av mig, och dessutom något perfektionistisk när jag väl bestämt mig för att åstadkomma ngt, - vilket innebär att det här kommer ta lite tid innan det blir "rätt" & snyggt...

Så det finns alltså en risk för att det ser konsigt ut här framöver.
Eller att det rent av ser tråkigt & skitfult ut...

Men det blir nog inte permanent isåf.

..."En varning" är för övrigt en av de bästa låtar som Svenska Akademien gjort! *påpeka*

Roger Wallis som vittnade i TPB-rättegången idag ville inte ha någon ekonomisk ersättning av rätten för sitt deltagande, däremot fick man gärna skicka blommor till hans fru...
Detta tog man snabbt fasta på bland åhörare och nu har det kommit blommor i stora lass!

Här kan man se/skriva vad som skickats till makarna Wallis hittills.
(sidan går i skrivande stund inte att nå, antagligen är det enorm belastning där just nu...)

Senaste siffran jag sett gäller iaf blommor för över 40.000:-...

...& så säger dom att pirater inte gillar att betala för sig. =)


Till paret Wallis får man väl lov att önska grattis på bröllopsdagen & fruns födelsedag!

...men, alltså, det är väl ändå fel, va?

SR.se skrev en kort notis om gårdagens genonmröstande av den nya "privatpolislagen" IPRED, men dom har ju inte fattat alls... Antagligen har väl inte politikerna fattat heller (det kanske var därför dom röstade igenom lagen?)...

SR.se skriver följande:Men det är ju inte vad det handlar om nu? Att det är olagligt att dela upphovsrättsskyddat material är ju ingen nyhet, den här lagen handlar ju om vilka åtgärder företagen själva får använda mot de som delar skyddade filer...

Eller har jag missuppfattat ngt nu?


Uppdaterat: 19:54

...lägger in en bild (eller som det så fint heter; "skärmdump") av Sr.se's notis!
(Klicka för att se hela bilden!)

Tolken som översätter förhöret med John Kennedy i TPB-rättegången är ju hemsk!
Karl kan ju inte ens prata engelska, hur FAN har han fått jobbet som tolk?
...till och med jag pratar mycket bättre engelska än så, kanske har en karriär att satsa på där?

Kort in i förhöret / tolkningen påpekade till och med (någon i) rätten att översättningen var felaktig och talade om för tolken hur det skulle översättas. Skandalöst?


I övrigt:

Martin Rebas försökte ta över världen en i övrigt händelselös torsdag...

Jag hittade ett fantastiskt roligt blogginlägg om 'sessan & Daniel...
Blogge Bloggelito skriver "Vicky’s getting married at last!" och jag kan inte göra annat än bara le...

Elisabeth Lindgren har startat ett boende för missbrukande kvinnor, läs om det på Expressen.

Om man som tjej knarkar och får stryk får man i dagens samhälle skylla sig själv, men nu visar Elisabeth genom sitt boende att det är fel! Samhället har skickat signalen att man inte är värd något, inte konstigt att tjejerna går tillbaka till aset som slår...
Man har ju inte tidigare fått hjälp att ta sig ur skiten.
Och om samhället slår på en så spelar det väl ingen roll om killen också gör det? Eller?

Därför är det här ett fantastiskt och viktigt steg framåt!

Grattis, Elisabeth, för att du lyckats uppfylla din dröm!!

...ville bara påpeka ang. boken jag köpte (dvs. "Piraterna");

Jag hade faktiskt redan laddat ner den på The Pirate Bay, men jag köpte den i alla fall !!

För att jag kände att det kunde vara en bok värd att ha hemma i bokhyllan.

När det gäller andra saker jag har laddat ner, så varierar det om jag är villig att lägga pengar på det eller ej.
Det beror ju liksom på, en bra film som är värd att se flera gånger vill jag gärna köpa (om jag har råd), dåliga filmer - not so much...
Jag vill inte heller behöva köpa en hel jävla skiva, för att jag gillar EN låt... Vilket för mig är dels en ekonomisk fråga - Jag har helt enkelt inte råd att lägga pengar på sånt som jag egentligen inte vill ha. & det är en plats-fråga. Jag vill inte att min (ganska blygsamma) CD-stapel ska upptas av skivor jag aldrig orkar lyssna på för att majoriteten av låtarna är (i mitt tycke) dåliga. Jag vill bara ha BRA musik. Jag vill bara betala för BRA musik.

Förut laddade jag nog ner mest för att jag annars inte hade råd att få tag på musik, eftersom jag gick på socialbidrag och i den normen ingår inga pengar till musik... Ja, kanske att man kan köpa en eller två skivor i månaden men då har man inga pengar över till några andra fritidsaktiviteter.

Nu har jag (inte mkt men) ngt mer att röra mig med per månad, jag har råd att köpa lite musik, film & böcker, men jag är ju knappast rik. Jag måste fortfarande överväga alla mina köp noga, och det innebär att jag bara kan göra vettiga inköp.

Om det jag laddar ner är BRA, så försöker jag naturligtvis köpa det, för det är självklart att jag vill stödja de personer som skapar saker jag uppskattar. Så att de kan fortsätta skapa saker jag uppskattar.
...känns dock inte helt roligt att tvingas stödja de som producerar skräp, så att dom kan fortsätta tjäna pengar på att prångla ut ännu mera skräp...

...ja, det var bara lite personliga tankar som uppstått iom. den senaste tidens debatt kring TPB & fildelning.

En annan sak som diskuterats är andelen tjejer bland fildelare och pirater.

En diskution som jag ser som ovidkommande, för det första finns det massor med tjejer som fildelar - Jag själv, till exempel, jag är även medlem i Piratpartiet, om än inte så aktiv som jag kanske borde vara...
För det andra så fattar jag inte vikten av kön i det här sammanhanget.
Själv ser jag inte mig själv i första hand som tjej / kvinna, det kommer rätt långt ner i listan över sätt att beskriva mig. Om man nu måste sätta etiketter, så har jag några exempel; Datanörd, Pirat, Gammal Punkare, Vänstersympatisör, (ex.)Narkoman, mfl... Man har även i somliga sammanhang hänvisat till mig som Freja eller novaLea... :p
Att jag sen råkar ha tuttar gör inte att jag för den skull har mindre stake än någon kille i min närhet...

Att jag råkar vara född som tjej påverkar inte på något sätt min förmåga (förutom att jag har lite svårt att få stånd förståss, men det är inget jag saknar särskilt mkt...) eller för den delen mitt intresse.

Det var nog mest det jag ville ha sagt, just nu.

Patrik har åkt nu.

Det gick rätt bra att jobba, trots allt... Typ iaf. Jag har faktiskt jobbat, inte så mkt som jag borde men jag vet inte om jag hade gjort det om inte han varit här heller... Vilket som. Jag har ändå svårt at komma igång...

Det är den här kursen jag ska hålla i som spökar, tankarna smyger sig på; Klarar jag det här?
Jag vet inte riktigt hur jag ska lägga upp det, och jag pressar mig själv och inbillar mig att jag borde ha ett färdigt upplägg redan till starten nu på torsdag.
Men jag måste ju faktiskt inte ha det. Jag måste bara veta typ vad som ska göras det här första kurstillfället.
Vilket i sig är svårt eftersom jag dels aldrig gjort ngt liknande förut, jag har bara fått en halvtaskig övergripande kunskap om programmet vi ska jobba i (Ja, jag har lovat att lära ut ett program jag inte ens kan...), och jag vet inte alls vilken nivå deltagarna ligger på kunskapsmässigt!

Galet...

Jag har köpt en bok!
Piraterna - De svenska fildelarna som plundrade Hollywood av Anders Rydell & Sam Sundberg.
Hittills är den sjukt bra och intressant. Det bästa är att den handlar om så mkt mer om bara pirater och fildelning, den tar upp helheten, media-bransherna (musik, tv, film, mm.) och internets utveckling...
Och då har jag bara hunnit läsa 40 sidor! Spännande att se vad dom lyckas hantera i resten av boken...

Bästa bokköpet på länge i af.

Oj, enda bokköpet på länge när jag tänker efter, men men... :)
Det ska bli fler, det är bara så svårt att hitta bra böcker i den här stan, och jag har inte velat beställa på nätet så ofta förut... Inte för att jag oroar mig eller så, det är bara det att jag brukade hinna bränna alla pengarna innan boken dimper ner i brevlådan... Och så fick jag skulder.
Men nu har jag mer pengar, och jag har blivit bätttre på att ta hand om pengarna jag får...

Jaja. Nu ska jag läsa lite nyheter och sen ska jag jobba lite.

8101. Det är så många steg jag gått idag. Iaf medans jag haft stegmätaren på mig...

(Egentligen är det inte en stegmätare, det är en sk. pedometer, eftersom den mäter kilometer också, men jag tycker det låter konstigt. Jag vet ju varför det heter så... Men ändå!)

Jag hade saker jag ville skriva om förut idag, men jag orkar helt enkelt inte.
Kan inte formulera mina tankar idag... Det är mest förvirring och kaos.

Patrik kommer idag, om typ en halvtimme...
Ska bli intressant att se hur jag fixar jobbet och det om han är här.
Jag blir ju så lätt rubbad i mina rutiner av små saker runt omkring...

Äh, jag har kommit av mig helt. Kan inte skriva nu...
Imorrn kanske.

Åklagarens okunnighet är tydligen inte bara tekniskt bristande, utan även språkligt...

Jag orkar inte skriva massa nu (nyvaken), men jag postar en länk till ett småkul blogginlägg om ovanstående.

Anna Troberg - Liveblogg TPB-rättegången: Torrénts syndrom?

Norge stämmer Sverige i Europadomstolen!
...pga. FRA, eftersom vi ligger så pass nära och mkt av deras internet-trafik går över våran gräns.

Äntligen reagerar någon utanför Sverige!! Det återstår dock att se vart detta leder...

 Info kommer från:

Alliansfritt Sverige: Februari 11, 2009 - JUST NU: Sverige stäms för FRA

 Mer info på:

Dagens Nyheter
Computer Sweden - IDG
Aftonbladet

" -Hej, vi kommer från Efterlyst. Vi skulle vilja ställa några frågor.
  -Försvinn härifrån, annars ringer vi Polisen! "

Jaa, men... Hur tänkte dom nu?

Måste ju påpeka; Jag har köpt en tandborste för tusen spänn! :D

...hah, det låter ju sanslöst. Men helt klart värt det.
Det gäller naturligtvis en el-tandborste, och med tanke på hur mycket pengar jag hittills lagt på mina tänder så är 990:- till ingenting att käfta om... Jag köpte en Braun Oral B Triumph ProfesionalCare 9500. Utan den där externa digitala displayen alltså, kände inte att den var värd flera hundra extra...

Fatta att mina tänder blir rena nu! Attans nice...
Då kanske jag slipper tandläkaren också, jag är tokigt rädd för sånt... =p

Utan synbar anledning blev min dag en katastrof...
Jag klarar inte ens av att hantera små missöden av den typ som konstant inträffar i vardagen;
 - jag exploderar, skriker och svär...

Detta går naturligtvis ut över katterna, eftersom jag är ensam med dom nu.

Alltså, det här är galet. Jag började till och med ifrågasätta om jag ens borde ha sällskap med någon...

Först har jag varit irriterad på katterna för deras vanliga bus, sånt som man faktiskt får stå ut med egentligen, men jag klarade inte av det idag. Snurran fick en utskällning efter noter för att hon återigen satt sig i skåpet och gnagt på en kattmats-låda, men jag lämnade ju dörren öppen länge och lät henne gå in där, TROTS att jag vet att hon kommer gnaga på lådan... Damnit, det är jag som ska utskällningen...

Nästa incident hände när jag skulle plocka ur diskstället på grejer som Patrik diskade igår... Han hade ställt en (av mina två!) svarta djupa skålar typ längst ut på kanten av stället... Så fort jag närmade mig med handen så trillade den ner på bänken, gjorde en liten volt, fortsatte vidare ner på golvet och gick i bitar.
Där kom nästa vredesutbrott och jag vrålade så att katterna sprang åt alla håll...
Medans jag röjde upp porslinsresterna och dammsög for tankarna runt i huvudet på mig, jag kunde inte riktigt bestämma mig för vems fel det var, hans fel som ställt den där, eller mitt fel som faktiskt var ensam i köket när det hände... Men mina slutsatser var naturligtvis att det antagligen inte hade hänt om jag diskat och plockat i diskstället själv. Vilket ledde mig vidare i andra snurriga resonemang, för invecklade att gå in på.
Men det slutade iaf med att jag undrar om jag verkligen ska ha sällskap istället för att vara själv, bland annat så är det inte rätt att min vrede går ut över alla andra (även om han inte ens var här just nu) och för att jag inte vet om jag vill lämna ifrån mig allt ansvar...  (Gör jag allt själv & det blir fel kan jag inte bli arg på andra...)
& jag kom fram till att jag är trött på att behöva diska varje måndag-morgon...

Okej. Finner någon logiken i allt det här?
Jag gör inte det, även om det var självklart för en stund sen...

Katterna är, just det, katter. Dom gör fel ibland och busar, för det ligger i deras natur. Släpper jag in henne i skåpet jämt, så får jag skylla mig själv. Jag gjorde fel innan hon gjorde det... & det hjälper ändå inte att skrika & skälla.

& den svarta skålen, är bara en skål. Jag får skaffa en ny (eller flera ifall en till pajjar). Det spelar verkligen ingen roll vems fel det var att den gick sönder, dels för att den inte blir mer hel för det, och för att sånt händer... Shit happens, helt enkelt! Synd bara att det var just en av de fyrkantiga... Men men.

& sen har vi onödig slutsats nummer tre. Jag gillar inte att diska varje måndag-morgon.
Vilket när man tänker efter inte ens har med ev. sällskap att göra, eftersom jag bör laga ngn mat å äta söndag kväll oavsett jag är ensam eller ej. & jag borde dessutom diska redan efter maten söndag kväll. Faktiskt.

Så nu har jag stuckit hål på hela idiotresonemanget... Men vad kom det ifrån, och varför blir jag sån där... Arg som fan över ingenting, och fullständigt irrationell. Jag pallar inte med det. Det förstör för mig, och för andra...
& mina katter förtjänar fan bättre än så.

Usch. Jag blir så less på mig själv...

Fan, jag har inte tid med sån här skit idag, jag har ett viktigt möte i eftermidag!!

...snart dags att kastrera lillkissen Sotis.

Hon beter sig konstigare än vanligt (hur det nu är möjligt? Knasbollen...) & låter mera.
Inte riktigt sånt där galet "Jag är kååååt"-jamande som vissa andra katter (...typ, som förr med Snurra?) kan klämma ur sig, men det känns som att det är på G nu... Hon är ju faktiskt snart 10 månader gammal, slog det mig just när jag räknade efter... Dessutom, det är ju inte alla katter som åbäkar sig så där när dom löper.

I alla fall passar det rätt bra i tid, pengarna finns!! =)

Jag ska ju dessutom se till att få henne ID-märkt (chippad!) & vaccinerad på samma gång, det känns smart att passa på. Snurra behöver också chippas och vaccineras, förståss... Jag fattar inte att veterinären som kastrerade henne inte sa något om det till Pappa när han var inne med henne då, så jävla puckat!
Min far är ju inte egentligen kattägare, så jag känner inte att det är ngt man ska förvänta sig att han tänker på - då borde proffsen på djurkliniken påminna om det, kan man tycka. Men, men. Det är historia nu...

Jag får börja med att fixa Sotis, så får jag se vad kostnaden hamnar på, sen kan jag fundera på när jag kan ha råd att fixa Snurran!

& så var det försäkringar...

Mycket man måste tänka på när man har ansvar. Ingen av dom är försäkrad än så länge, och efter vad jag hört/läst så kommer det kosta 1-2000:-/år för båda två. Om jag inte missuppfattat ngt... Men jag tror att försäkringsbolaget gärna vill att dom är vaccinerade & märkta, så det kommer i första hand!

Iaf så har jag bestämt mig för vilken veterinär jag ska vända mig till, det blir Hund & Kattkliniken i Bista. Folk säger mkt bra saker om dom & det är inte så där attans bökigt att ta sig till (jag har ju ingen bil...). Nu måste jag bara vänta å se om hon verkligen är på sitt första löp, eller om jag bara är känslig (och bara verkligen VILL att hon ska börja löpa...), men om hon nu verkligen löper måste det ju gå över först... Man kastrerar inte katter mitt i löp.

Hoppas, hoppas, hoppas att blodet jag hittade på badrumsgolvet igår verkligen är från löpning, så att hon inte blivit sjuk. Gissa om jag blev neurotisk över det där en stund... Kopplade inte ihop det med hennes i övrigt underliga beteende, förns Patrik påpekade det... Tur att någon håller mina nojjor i schack! =)

Nog om det nu! Dags att färga håret, tror jag...
Helt svart blir det, den här gången/igen. Orkar inte med att slinga å ha mig just nu, och utväxten är många centimeter nu, och dom som känner mig närmre vet säkert vad jag tycker om det... =p
Om jag ska vara helt ärlig så vet jag inte riktigt vilken hårfärg jag har längre, det är röd-aktigt - så mycket vet jag, men det är så många år sen jag lät det växa ut ordentligt att det lär ha ändrats (& antagligen blivit ännu lite mörkare) sen dess.

Så, det löser jag helt enkelt med att färga alltihop helt svart istället!!! =D